Tomt

Just i denna stund känns de så enormt tomt! Gabriel, du kommer alltid ha en plats i mattes hjärta ❤️ 2017-01-18 tog du dina sista andetag och fick återse Aska och Nisse. Ni är nu i samlad trupp igen och kan busa som bara ni kunde. 


Saknar er alla tre ❤️❤️❤️

Ensam?

Vissa dagar känner jag mig så enormt ensam! Ja, jag har ju Link som busar på för fulla muggar. Men man behöver lite vuxet sällskap. Prata annat än "papapappaaapapppaaaa", "mammmmmmaaaaamamamama" osv. 
Trots denna känsla av ensamhet är jag dock inte redo att börja jobba igen! Jag kommer missa så mycket. Jag kommer inte se Link ta sina första steg. Kommer inte höra honom säga sina första riktiga ord. Kommer inte få ha vårt morgonmys med joller och skratt och kramar. Jag unnar verkligen Erik att få vara hemma med vår lilla guldklimp, men vi kan väl vara de tillsammans? Vi kan väl ha "lörda hela veckan"? 
Jag känner mig hellre ensam än missar Links framsteg i livet. 
 
Nåväl... Ha'de!

Oj!

Nu var det några år sen sist och mycke har hunnit hända!
 
Jag har funnit mannen i mitt liv. Han satt och såg så oskyldig ut där på jamtlibryggan =) Så med orden: "Du söt! Så söt så du skulle kunna få bo i en bur under min säng!" så var han min =) Inte tusan trodde väl jag att den killen, som är precis de jag alltid önskat mig, skulle falla för migMen här är vi, 3,5 år senare, förlovade och med världens sötaste son =)
 
Tänker inte riktigt skriva ner allt som hunnit hända de senaste åren i detta inlägg, men tänkte ta upp detta med skrivandet igen så kanske min hjärna skulle kunna få någon klarhet i vad som händer och sker. Vet inte om de är någon som kommer läsa heller, men de är mindre viktigt för min del. Jag behöver få ur mig allt! 
 
De senaste året har öppnat mina ögon rejält. Fått mig att förstå lite mer, men även att undra över så mycke. 2016 blev ett enormt lärorikt år för min del. Både på gott och ont. 
 
Nåväl, nu kommer jag iaf printa ner mina funderingar och tankar så kanske de blir nån ordning i världen sen?
 
Ha' de!